Nuova Lingua

Nuova Lingua

Nuova Lingua - en blogg om översättning

Bloggen handlar om språk och översättning. Jag vill diskutera marknaden för olika språk, skillnaden mellan översättning av facklitteratur och skönlitteratur samt allmänna språkfrågor som till exempel språkriktighet och stilistik. Jag tycker om att diskutera och få olika infallsvinklar på frågeställningar. Ni är mycket välkomna att delta i debatten!

Översättning i förändring?

ÖversättningPosted by Björn Svensson Sun, December 05, 2010 22:05:41

Den här artikeln handlar om översättningens förändrade villkor på 2000-talet. Har antagandet om förändring bäring på alla texttyper och påverkas dessa i lika stor utsträckning? Vad innebär egentligen dessa förändringar för den enskilde översättaren samt för frilansöversättaren i förhållande till översättningsförmedlingarna?

Innan jag började översätta professionellt hade jag läst en hel del om yrket:

- Specialisera dig på ett eller flera fackområden som du behärskar helt och hållet.

- Lär dig hur översättningsminnen och några av de vanligaste CAT-verktygen fungerar.

- Lär dig vad som karakteriserar olika texttyper med avseende på satslängd, ordval, facktermer o s v. Detta gäller förstås både käll- och målspråket, men tveklöst med betoning på det sistnämnda.

Det som slog mig när jag inledde min översättningsverksamhet var min ambivalens inför översättningsverktygen. Är de ett nödvändigt ont genom att vara oundgängliga verktyg för den etablerade översättaren, men icke desto mindre svårhanterliga för nybörjaren? Eller kan de snarare ha en negativ inverkan genom att styra översättaren i en riktning som kan vara ofördelaktig vad beträffar översättningens kvalitet? Oavsett vilket är det så att de efterfrågas av de flesta förmedlingarna. Det tas för givet att man köper dessa produkter och använder dem i översättningarna. Det bör påpekas att programmen i början kan stjälpa en mer än hjälpa en eftersom arbetet med översättningar kan fördröjas av att man inte är tillräckligt rutinerad när det gäller att arbeta med programmen och nyttja alla deras funktioner. Det vore intressant att få se en undersökning som visar hur många procent av det totala antalet funktioner som används av översättare med olika lång yrkeserfarenhet.

Hur kommer framtidens översättningshjälpmedel att se ut? Jag sällar mig till den skara som anser att människan inte kommer att ersättas av datorer. De personer som förespråkar datorisering tänker nog i rationella banor; datorerna ska göra det billigare att översätta. Min åsikt är att människan lurar sig själv om hon är så oförnuftig att hon tror att datorerna ska kunna ta över översättningsverksamheten för att de antas kunna sköta denna uppgift på ett bättre eller åtminstone lika bra sätt som människan. Det som kommer att ske i så fall är att kvaliteten sjunker kraftigt. Människan har en värderingsförmåga och en helhetssyn som datorer saknar. Ibland kan ord ha flera betydelser på grund av polysemi och då kan det krävas att man läser hela brödtexten i tidningsartikeln innan man förstår ett visst ord i rubriken.

Det som är kardinalfelet i ett argument för fullständig datorisering är att man bortser från översättningens tudelade karaktär: vetenskap och konst.

1. Det är vetenskap i den bemärkelsen att man kan strukturera en mening på ett systematiskt sätt: satsdelarna kommer i en viss ordning i olika språk, varför det är relativt lätt att lära en dator hur en mening ska översättas med avseende på ordföljd. Man bör dock tänka på att ändringar i syntaxen kan påverka texten även på den semantiska sidan: adverb kan i svenskan placeras på olika platser i satsen och därigenom förändra betydelsen:

* Idag sa han att han skulle komma hit. (tidsadverbialet placerat först i satsen)

* Han sa att han skulle komma hit idag. (tidsadverbialet placerat sist i satsen)

2. Det är konst i den bemärkelsen att två personer skulle översätta samma text på olika sätt, t ex med avseende på ordval. Detta gäller även om båda översättarna är väldigt erfarna.

Det man kan fundera på är om datorer skulle kunna leverera fem eller fler versioner av en viss översättning och om de i så fall skulle kunna veta på vilket sätt de skiljer sig åt stilistiskt.

Jag ser översättningsminnen och CAT-verktyg som hjälpmedel, men det är människan som har störst möjlighet att färdigställa en text med gott resultat.

Vad tror ni om framtidens översättningsverksamhet?


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.